En miss av förlaget kanske?

Det kom ett meddelande från en kvinna som läser (TACK för att du tog dig tid att skriva vad du tycker och känner om min bok!):

Det är jobbigt att läsa din bok Christina. Tårarna rinner hela tiden. När jag tänker på den rinner tårarna. Försökte nyss berätta om den och gissa vad som hände??? 
Det är både så mörkt och så fint med brodern och vännerna som visar sig vara riktiga vänner. Och det där aset till man som man vill hoppa på bakifrån och klösa i ansiktet som en katt. 
Det går sakta att läsa för jag vill inte missa något i detaljerna för du har verkligen, verkligen lyckats fånga och beskriva känslan. 

Jag tänker att förlaget kanske gjorde en liten miss med min bok. Kanske den skulle ha sampackats med pappersnäsdukar ;)