Föreläsning om självkänsla

Jag hade ett hyfsat högt tempo i onsdags när jag tillbringade en dag på en skola utanför Stockholm. Två föreläsningar på förmiddagen och en föreläsning på kvällen. Sammanlagt ofattbara ca 650 personer. 

Jamen fatta att man borde vara mer nervös än vad man är ... 

Samtidigt, när det är mycket folk i lokalen blir det en häftig dynamik. Tillsammans då förvisso med en hög ljudnivå. Åtminstone på andra passet. När publiken bestod av ungar i årskurs 7, 8 och 9.

Jag var lätt svettig efteråt. Enbart för att en sådan föreläsning kräver både extremt fokus och rörelse och ljudnivå på rösten. 

Efter föreläsningen kom det fram små grupper av elever som tillsammans ville vara stöd åt varandra för att säga det där man ville säga. Tre tjejer kom fram och log och en av dem sa: "När du sa det där om att vi skulle tänka på vad vi var bra på då gjorde jag det och då kom jag på saker jag är bra på som jag inte visste!"

Det är efter sådana föreläsningar som man flyger hem och skiter i kommunala transporter. 

På onsdag i veckan som kommer ska jag föreläsa på Visingsö. "Åh, det är så vackert där", sa min syster. Jodå. Men jag hinner ingenting se. Efter två timmars föreläsning på den ön ska jag kasta mig på färjan och sedan på ett tåg till Strängnäs där jag har en föreläsning på kvällen. Kom kom! Tycker jag.