När Nixon har det bäst

I måndags föreläsning i Tidaholm. Helt enkelt jätteroligt! Tisdag och onsdag konferens som jag leder för personal i förskolan. Lika kul! Torsdag åker jag till bokmässan och hemma igen på söndag. Jag hinner knappt tvätta kläder och än mindre vara närvarande för tjejerna och det blir ett dåligt samvete som jag nästan inte kan hantera. Nu klarar sig flickorna relativt bra, om inte bättre … när jag inte är hemma. Men ändå. Det spelar ingen roll om de är jättestora och faktiskt typ klara att flytta hemifrån … så småningom i alla fall. Jag vill behövas ändå och tror att jag gör det i så stor utsträckning att jag får dåligt samvete för att jag inte är hemma och tar hand om allt vilket de ibland faktiskt tycker är skönt. Att jag inte är. Och gör.

Nixon har det bra i alla fall. Ena dotterns pojkvän tar halva veckan och fina Josefine på Egoboost Magazine tar halva perioden. Och Nixon får träffa modelejon och innetjejer och popartister och rockstars. Kanske. Det går liksom ingen nöd på honom. Kolla när Blondinbella rullar runt med Nixon och hur han mår när han får ligga i lugn och ro under Josefines skrivbord.

Själv stressar jag halvt ihjäl mig och just nu ser jag bokmässan som en avkoppling. Vilket det allra allra minst är. Men jag tar den smällen då. En dag i taget liksom. Eller en halv dag i taget. Det räcker alldeles utmärkt.