If you can dream it, you can do it?

Tänk om det är så?

Tänk om det är så och jag inte provar. 

Idag sa jag det inför ett gäng ungdomar i 8an och 9an på en skola i Stockholm. 

Tänk om det är så och du inte provar. Tänk vad du går miste om? En hel dröm som du skulle kunna göra möjlig. 

När jag möter ungarna i skolan frågar jag vad de drömmer om. Många skrattar och vrider på sig. Ända tills tystnaden sänker sig och de faktiskt börjar fundera. Utan att kolla med kompisen intill vad som är okej att drömma om och vad som är gångbart bland de andra.

Det är då det händer saker. Det är då flera lutar sig framåt och jag ser i ögon att det jobbas på insidan och varför skulle de minnas sina drömmar när det är så många vuxna som har glömt sina?

Jag säger det då, jag sa det idag och jag vill säga det en miljon gånger till ... glöm inte drömmarna. De får plats i vardag och stress om vi bara påminner oss om vad det var vi drömde om, vad det var vi ville, vart vi är på väg. Och ungarna, de som kommit bara en liten bit på väg, de som har precis allting framför sig ... det är just de som särskilt ska komma ihåg drömmen (och jo, några säger att de inte har någon dröm men det är ren lögn, varenda en har en dröm eller fler), ta sikte på den och satsa. 

Efter min föreläsning brukar det komma fram trevande ungdomar som vill prata. Det är kanske det bästa betyget jag kan få. 

Idag kom det fram några killar. En berättade att han skulle satsa på att bli tandläkare som han ville, oavsett om det blev knöligt på vägen. Den andre sa att han ville bli psykolog men att han kanske var för lat för att plugga hela vägen. Jag sa att ibland ... får man bita ihop och kämpa häcken av sig för att komma dit man vill för det är faktiskt ingenting som händer plötsligt. Det finns bara en möjlighet och det är om du jobbar för dina drömmar. 

Kanske han ser till att bita ihop och dra sig igenom skolan. Eller så finner han en annan dröm. 

Det är så många ungar som behöver höra att de inte ska glömma bort sina drömmar. Vuxna också för den delen.