Föräldrar behöver inte kunna allt för att vägleda barn

Under och efter mina föreläsningar för föräldrar om vad barn och unga gör i de sociala medierna och hur vi kan hjälpa dem hantera det de möter där får jag många frågor. Alla inom samma område.  

maxresdefault.jpg

Jag får sällan eller aldrig frågor om vilka appar som kan vara spännande att visa barnen eller på vilket sätt man som förälder kan försöka använda t.ex. KiK, inte heller så ofta frågas om tips på bra YouTube-klipp att kolla tillsammans med barnen.  

Frågorna jag får är frågor från föräldrar som har abdikerat. Inte undanskuffade av barnen i beslutsförmågan men undanskuffade av sig själva. Så många som tror att bara för att man inte kan allt ALLT om vad barnen gör i de sociala medierna då kan man heller inte bestämma:

"Hur länge tycker du att barnen i klassen ska KiKa varandra på kvällarna? Min dotter får meddelanden långt efter nio på kvällen, det tycker inte jag är okej." En pappa frågade mig för ett tag sedan. Jag började med att undra varför den 11-åriga dottern hade mobilen i sängen. Undrade om han hade ställt in en gammal telefonapparat i hennes säng för 20 år sedan. Undrade vad han hade sagt om kompisarna kommit och ringt på dörren kl. 23.  Då fattade pappan. Då hittade han sin egen styrförmåga i föräldraskapet.

"Vad ska jag göra tycker du när min dotter inte får vara med i en konversationsgrupp på KiK?" Jag frågade hur mamman hade hanterat en sådan situation om det hade utspelat sig på skolgården. Då fattade mamman och frågade om det var så enkelt och jag sa ja.

"Du pratar ju så varmt om nätet men hur länge tycker du då att min son ska spela spel på kvällarna? Han går ju aldrig och lägger sig!" En mamma oroade sig, sonen spelade LoL, ett spel hon inte visste något om. Jag frågade om hon hade låtit sonen vara ute och spela fotboll till sena natten mitt i veckan, om hon hade sagt ok till att han kollade TV till midnatt. Självklart inte, sa hon. Och fattade.  

"Hur tycker du att vi ska agera då det förekommit en massa trakasserier nu på facebook mellan eleverna?" Undrar en orolig pappa och sneglar på en lärare som tittar på mig och jag undrar om de på skolan har en plan för kränkande behandling på internet och en plan för kränkande behandling i skolkorridoren. Det har man ju inte säger läraren och pappan fattar för det är precis just så enkelt till att börja med.  

Föräldrar jag möter som är osäkra på hur de ska hantera alla sociala medier, spel, sajter och grejer som ungarna håller på med är osäkra eftersom de inte alltid vet exakt vad barnen gör. Fotboll fattar vi. TV fattar vi. Men när ungen säger att hon eller han måste ha KiK igång eller måste spela till kl. 02 tar många föräldrar ett steg tillbaka och abdikerar eftersom man ju inte vet så mycket om det där och barnet kanske kanske har rätt och tänk om jag förstör massor om jag inte låter honom eller henne hållas. En liten stund till.  

Det viktigaste för mig när jag föreläser om det här för föräldrar är att presentera allt så att de förstår att de inte behöver fatta allt. Vi kommer aldrig att komma ikapp ungarna i deras tempo och så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Ungarna har alltid gått först, en gång gick vi först. Kanske var det när Motorsågsmassakern kom och videon skulle förstöra en hel generation.  

Vi behöver inte fatta allt men vi ska inte lägga ifrån oss ansvaret i ett föräldraskap. Bara för att det handlar om KiK, LoL, WoW, Instagram, Skype, VideofyMe, iSock och en massa annat vi kanske aldrig kommer att vilja, orka, hinna förstå fullt ut innebär det inte att vi frisäger oss från det elementära,  att vägleda barnen och stärka ungarna till att bli trygga individer och därutöver vara en klok vuxen.