Effektivitet kan vara alldeles underbart

 Möte kl. 8. Jag känner mig effektiv.

Möte kl. 8. Jag känner mig effektiv.

bild 2-2.JPG

Frukostmöte med Elizabeth som hette Gummesson förut men som nu heter Kuylenstierna.

Så mycket att avhandla och gå igenom. Så mycket att skratta åt. Vi pratar så mycket om mänskliga beteenden och vad som skulle hända om man avvek. Jag föreslog att jag skulle gå före i busskön på vägen hem och Betten föreslog att hon skulle be servitören om att få äta upp de goda resterna från bordet intill. Så gör vi och så skrattar vi åt människan och vårt behov av att passa in och inte bete oss hur som helst och där står vi inte över någon eller några för vi är precis likadana själva och ingen av oss gjorde något av det vi fantiserade om.

Det var en av de få dagar då jag har kontorsdag, en av de få dagar då jag inte är ute och jagar jobb eller föreläser utanför stan. En alldeles underbar liten stund. Alldeles väldigt nödvändig för själen.

 

Mia Törnblom förstår

Hon är fullständigt unik den där Mia. En person som gör allt för den som har hjärta och ärliga avsikter. Idag sågs vi som hastigast (men när vi ses som hastigast är det lätt fascinerande ändå hur mycket vi hinner prata om på den korta tiden) och när hon kommer in i rummet lyser hon upp det, det blir varmt, vänligt, allt blir lätt, tryggt. 

Hon är skicklig. Mycket kompetent, klok, snabb, rapp, vass, omtänksam, säker, trygg, nyfiken. Och idag förstår jag att hon förstår mig. 

Jag berättade om min fina dag i Visby igår med alla ungdomar och föräldrar jag fick möta på skolan. Berättade att jag var lite trött idag. Lite mosig i huvudet liksom. Och fattade precis och nickade ivrigt när jag sa att man är så där mosig så att man måste tänka lite extra på om det är när det är röd eller grön gubbe som man ska gå över gatan. 

"Precis!" sa hon. 

Hon har kört i skolor, mött ungar, elever, barn och ungdomar som kommer fram efter föreläsningen och säger precis rakt ut utan omsvep allt det som de vill prata om, berätta och fråga om. 

Igår mötte jag sådana. Både barn och vuxna. Jag mötte en kille som hade gett upp och han sa det och jag sa att han inte skulle göra det, att han skulle kämpa för att det går. Jag mötte en kille som inte hade så höga förväntningar på sig själv eller sin framtid och jag sa att han var värd mycket mer. Jag fick en lapp av en ung tjej och jag pratade länge med en pappa som hade ett bonusbarn och jag sa att han nog var världens bästa bonuspappa. 

Sådana möten är det som gör att man flyger därifrån och är genomlycklig och inte vill göra någonting annat i hela livet. Sånt där som gör att man är lite mosig i huvudet dagen efter. Sånt fattar Mia. För hon är kanske den klokaste jag känner. 

Sol i ansiktet, varm i hjärtat

Det är nästan så att jag tror att jag kan allt när solen värmde som den gjorde igår. Jag går långsammare, axlarna ramlar ner, jag ler mer, tittar upp istället för ner. Och jag köper blommor flr äntligen börjar blomsteraffärerna blomma i färger och inte bara med bleka orkidéer och svärmorstungor. 

Nu hade jag en god anledning att köpa blommor. Kloka, vackra, fina, generösa och varmhjärtade Elizabeth fyller år på lördag och hon ska gifta sig (men inte på lördag) och hon har flyttat in i en lägenhet som badade i sol när jag kom dit. 

Jag pratade med äldsta dottern idag. Vi pratade just om vänner som ger energi och vänner som tar. Vänner man inser att man inte vill vara med, som man inte rusar till om de ringer och frågar om man vill komma över. Och så finns det vänner som man skulle kunna gå en mil för, släppa allt för och springa efter. Det är såna man ska spara på. Resten passar säkert någon annan. 

 

Jag gick hem efter timmar av oavbrutet prat om allt, högt och lågt och jag hade solen i ansiktet och hjärtat är fortfarande alldeles varmt och i sommar ska jag på bröllop!  

Lyxflykt

Bomull i kroppen och huvudet. Allt känns enklare när man har fått babbla ur sig, luftat och skrattat. Tack bästa Mona och Magdalena.

Magdalena hade ett innehåll i sin handväska som jag inte vill kännas vid eller vara i närheten av. Jag hävdade att mitt innehåll var mer ... ähum ... ordnat. Bevis finns hos Magdalena. Mona har än så länge inte outat sin handväska. Jag kan bara fantisera om varför.